Huawei P9 i händerna på en fotograf

Huawei med P9 han ville satsa mycket på fotografiska sektornett område som nu tycks ändra intressen för användarnas val: i flera år har smartphonefotografering tagit fart, ersatt kompaktkamerasegmentet och även påverkat försäljningen av spegelfria kameror och reflexkameror: uppenbarligen i många avseenden kommer dessa senare att vara omöjliga att utmana (särskilt på grund av storleken på sensorn och optiken som tillåter olika brännvidder) men det är väldigt intressant hur den mobila miljön med moderna smartphones höjer ribban för konkurrensen mellan de varumärken som de investerar enorma resurser i varje år för att kunna erbjuda bättre och bättre kameror.

Vi befinner oss därför i ett mycket intressant ögonblick då producenterna har förstått att vi kanske har nått en (momentär) gräns för utnyttjande av sensorer från traditionella smartphones. I väntan på nästa teknik som kommer att revolutionera sensordesignen (när kommer Sonys berömda böjda sensor att vara?), söks nya vägar med traditionella sensorer.

Å ena sidan finns det de som Samsung som har tagit den lite mer “traditionella” vägen genom att med Galaxy S7 föreslå en något större sensor, en större brännvidd (f/1,7) och ett mindre antal megapixlar (totalt 12 megapixlar) så för att gynnas i situationer med svagt ljus och de som LG med G5 föreslog istället en smartphone med dubbel lins, en med en “extrem” vidvinkelbrännvidd (nära Fisheye för att förstå) och den andra med en längre brännvidd traditionell längd för att simulera den klassiska zoomen av en reflex med ett zoomobjektiv.

Huawei har istället gått en tredje väg: först och främst har man ingått ett värdefullt samarbete med ett historiskt fotografiskt varumärke som t.ex. Leica som tillhandahåller linser till detta senaste tillskott till det kinesiska huset.

Samarbetet med Leica stannade dock inte bara vid linserna: tillsammans ville de två tillverkarna implementera samma system som sett med den berömda Leica Monokrom det är en bil utan den klassiska Bayer-matrisenoch kan därför bara fånga information om ljusstyrkan utan färgkomponenten.

Faktum är att vi minns att den digitala färgen rekonstrueras på ett algoritmiskt sätt genom den demosaicing-process som sker i en traditionell sensor med en Bayer-matris. I praktiken är bilden som fångas i färg av Bayers matrissensor en bild med ett repetitivt mönster av 2×2 färger där 2 pixlar är gröna, en blå och en röd. De återstående färgerna och nyanserna rekonstrueras tack vare matematiska funktioner. Denna process kan orsaka problem med mycket fina mönster (moiré-problem) som minimeras av tillverkare genom att införa filter framför sensorerna som gör den inspelade bilden något suddig (antialias-filter).

Så låt oss säga att en klassisk Bayer matrissensor förlorar en del ljuskänslighet på grund av de färgade filtren som placeras ovanpå själva sensorn och även förlorar en del linsskärpa på grund av antialiasing-filtret. Huawei han bestämde sig därför för att implementera två kameror: en “klassisk” färgkamera med Bayer-matris och en monokrom som i Leica monochrome utan Bayer-filter.

Fördelarna på kortet bör vara en högre sensorkänslighet och sedan en bättre objektivprestanda både i detalj och i hög ISO-situationer. Man kan faktiskt se att i svåra ljussituationer där man måste höja ISO:n blir färgfotoåtergivningen mer brusig och med mindre detaljer än bilder tagna i monokromt läge. De två sensorerna presterar mycket bra i de uppgifter de har tilldelats.

Så låt oss se vårt fotografiska test och hur enheten betedde sig.

Studioset, svartvitt läge

För dessa fotografier tagna i studion, eftersom jag var i närvaro av mycket ljus, ställde jag in läget “Proffs“(Genom att svepa nerifrån och upp längst ner på skärmen, ovanför avtryckaren) som låter dig justera fotograferingsinställningarna manuellt: på så sätt kan du agera på ISO, exponeringstider, exponeringskompensation (om du vill arbeta halvautomatiskt), typ av autofokus och vitbalans.

Det är också möjligt att variera typen av exponeringsmätning mellan Multimätning (eller Matrix), ett centralt och spotmediasystem.

Denna serie bilder erhölls med värden på ISO mellan 160 och 200 för att garantera en tid på 1/100 s och undvika all form av oskärpa.

Det bör noteras att genom att svepa skärmen från högerkanten inåt kan du komma åt alternativpanelen: i denna panel kan du, förutom att kunna ställa in kompositionsrutnäten, ställa in en kontrast efter din smak i “bildjustering” föremål. . Detta är ett alternativ som jag rekommenderar om du vill få mjukare eller mer kontrasterande svartvita fotografier. Leker med kontrast det kan också hjälpa till att spara detaljer i starkt ljus.

Till exempel: i denna högprofilerade situation verkar huden på modellens ansikte vara utan detaljer.

Genom att sänka kontrasten kan du återställa vissa detaljer.

Studio set, färgläge

Vissa bilder tas i färgläge där fotografering i RAW-läge också är tillgängligt. Jag blev positivt överraskad av färgkvaliteten från bilderna tagna med Huawei P9. Färgerna är intensiva men inte övermättade, låt oss säga att det är en rendering som ligger närmare den hos Fuji-kamerorna som för närvarande är en av referenspunkterna för färgfotografering.

Gatufotografering

Jag ville uppleva det svartvita läget genom att ta bilder på gatorna i Florens. Jag fick alltid bilderna genom att aktivera “Pro”-läget men arbeta växelvis: vissa bilder togs genom att manuellt ställa in alla parametrar och på så sätt optimera ISO (uppenbarligen försöker hålla dem så låga som möjligt) och slutarhastigheten. Andra bilder, å andra sidan, de som krävde snabbare fotografering, litade jag på enhetens automatiska exponering.

Jag kan i alla fall vara nöjd med resultatet. En anmärkning gäller fokuseringshastigheten som fortfarande kan förbättras med framtida programuppdateringar. Jag rekommenderar att du ställer in och låter fokus vara fixerat på det manuella värdet och ställer in inställningen på Infinity: med denna justering kommer du att ha i fokus praktiskt taget allt som är 5 meter från oss upp till oändligheten. När det gäller motiv närmare 5 meter måste vi självklart justera fokus.

Analys av färgfoton mot svartvita foton Från detaljerna i de två fotona förstorade till 100 % kan man se hur fotografiet som erhålls i svartvitt läge (och därför endast med den monokroma sensorn) har en mer detaljer och skärpa i detalj.

Här är några bilder på detaljer för att kunna lyfta fram kvaliteten på Leica-linserna som används. Det kan ses från300% förstoring hur linserna lyckas få en utmärkt detalj på den arkitektoniska detaljen i Giottos torn.

Högkontrastsituationer

I situationer med hög kontrast visar det svartvita läget sina gränser: det är mycket svårt att bevara detaljerna utan att riskera att bränna ljuset eller få helt mörka skuggor. Jag rekommenderar därför att i dessa situationer alltid använda HDR-läget som låter dig lösa de problem som lyfts fram.

Extra

Huawei P9 implementerar några extrafunktioner som redan fanns för första gången på P8-modellen vi testade i somras. En av dessa är modaliteten Ljus målning som, som ordet säger, låter dig “rita med ljus”. För att göra dessa bilder placerade jag smartphonen på ett litet stativ och ställde in läget “ljusspår”. Senare var scenen nästan helt mörk och jag lade gradvis till ljuset i de områden som intresserade mig genom LED-ljuset på en smartphone.

Sammanfattningsvis, vad jag gillade med Huawei P9 och kameramodulen:

• Svartvitt läge: utmärkt i rendering och i detaljer, särskilt i svagt ljus och på natten
• Linskvalitet
• Den utmärkta färgåtergivningen i grundinställningen
• Fotografier saknar den extrema överskärpa (överskärpa) som finns på bilder tagna med konkurrerande smartphones
• Möjlighet att ställa in dubbeltrycket på volymen för att snabbt öppna kameran även från den olåsta skärmen
• Enhetens hastighet och lyhördhet: verkligen blixt
• Batteritid även när du tar många bilder

Vad kan förbättras:

• Fotografera .raw i monokromt läge
• Introducera en simulering av “filmkorn” som skulle göra svart och vitt ännu mer övertygande
• Autofokushastighet
• Hantering av råfiler: filer är dolda från systemet och är därför svåra att återställa för överföring till dator.

En notering: de föreslagna bilderna har inte redigerats med något efterproduktionsprogram.

De är som de togs av Huawei-kameran och inställningar i samma applikation.

Slutligen lämnar jag er med några korta filmer gjorda av Huawei, där andra professionella fotografer visar P9 i fält på platser och sammanhang som skiljer sig från de där jag provade den.

Artikel av Alessandro Michelazzi

Här hittar du alla bilder från denna artikel: